"Tjejspel" del 1 – Föraktet

Det här är första inlägget av två på temat “tjejspel”. I morgon går jag in på statistik och vad man borde göra med den.

Inledningsvis: Det finns ingenting som heter tjejspel. Det finns inga spel som enbart är till för tjejer. Däremot marknadsförs många spel som just spel för tjejer och många spel tillverkas med just tjejer som målgrupp. Det är tråkigt av flera anledningar, bland annat för att genom denna tjejstämpling växer dagens barn upp i villfarelsen att tjejer inte kan spela andra spel än de tjejstämplade medan killar bara kan spela spel utan tjejstämpel.

Bland spelare finns ett förakt mot “tjejspelen”, eller snarare mot spel av typen pussel/musik/social och liknande där det primära inte är att kuta runt och skjuta eller slå på fiender. Det här föraktet kommer fram i ljuset när man till exempel säger att statistiken visar att lika många kvinnor som män spelar datorspel, då det ofta hävdas att kvinnorna inte spelar Riktiga Spel™ (shooters, rpg, fightíng och dylikt) och att man därför inte kan säga att kvinnor spelar lika mycket datorspel som män.

Jag är en tjej, och det här är mitt spel. Alltså ett tjejspel.

Föraktet märks också när det talas om målgrupper och vilka spel män respektive kvinnor spelar. Flera spelföretag och spelbutiker marknadsför somliga spel mot killar eftersom det mest är killar som spelar och likadant på tjejsidan (läs t ex Thomas Arnorths inlägg om kritiken mot Spelbutiken). Då höjs ofta röster om att tjejer visst spelar shooters och inte alls är intresserade av rosa hästspel, och oftast är det kvinnor som uttrycker detta.

När det här diskuteras upplever jag att hänvisningar till statistik ibland tas som en personlig förolämpning av dem som tillhör den minoritet av kvinnliga spelare som spelar de spel en majoritet av de manliga spelarna spelar. Jag har själv reagerat på samma sätt. “Tjejer spelar VISST shooters/Sims är inte ALLS ett tjejspel”.

Delvis tror jag det har att göra med paketering, design och marknadsföring av de spel som tydligt är gjorda med tjejer som tilltänkt målgrupp. Spelens förpackningar och innehåll utmärks av rosa färg, hjärtan och blommor, glitter och ord som “gulligt”, “söt” och så vidare, samt inte sällan texten “för tjejer”. Många tjejer och fler killar än man tror tilltalas av detta, men inte alla. På samma sätt som inte alla killar tilltalas av svart, blått, kantiga bokstäver och ord som “lemlästa” och “krossa”. Och man gör det definitivt inte enbart på grund av sitt kön. Därför vänder många sig emot det.

Omg ett spel med en tjej som typ hoppar omkring är det för killar eller tjejer eller *hjärnsmälta*

Dessutom, och en ännu större orsak till de starka reaktionerna, är att tjejkodandets flaggskepp, färgen rosa, fortfarande en laddad färg, liksom gulliga djur och glitter – den är förknippad med tjejer och alltså anses den vara fjollig och mindre värd. I barnböcker finns flera försök att återerövra det rosa och glittriga, med tjejfigurer som både är prinsessor och spelar hockey (vilket är toppen!), men den omvända varianten, killfigurer som både är hockeyspelare och gillar glittriga kjolar, finns det färre av. Det anses coolt med en tjej som spelar Battlefield eller Starcraft 2, men det anses ännu inte coolt med en kille som spelar Bratz Babies eller Barbie Highschool Mystery. Tyvärr.

Därför tror jag att attityden när vi diskuterar de här siffrorna som säger att tjejer mest spelar sociala spel och killar spelar skjutarspel spelar roll. Det går att acceptera statistiska siffror OCH samtidigt lyfta fram undantagen (som i ärlighetens namn är ganska många) på ett positivt sätt, utan att racka ner på de spel man själv inte tycker om. Annars göder vi bara uppfattningen om att sociala spel/pusselspel inte är riktiga spel utan är till för fjantar och tjejer, vilket knappast lär hjälpa till om vi vill att fokus ska läggas på spelinnehåll istället för kön.

För visst vill vi att både tjejer och killar ska kunna berätta att och stoltsera med de spel de gillar utan att bli föraktade för att de spelar “tjejspel”? Låtom oss inkludera! Låtom oss gilla olika!

Godis äts med munnen, inte med… ja, ni vet.

Bilder: Battlefield 3, Mirror’s Edge, Candy Crush Saga

Advertisements

2 thoughts on “"Tjejspel" del 1 – Föraktet

  1. Det är definitivt intressant med tanke på de spel jag nämner. Den statistik jag hänvisar till har nog ett större spann och börjar på högre ålder (tar upp det i nästa inlägg). Tack för påpekandet!

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s